AIRBENDER är en Admiralty 30, ritad av John Swarbrick som annars är känd för att ha ritat 12:orna Kookaburra II och III samt en hyfsat framgångsrik V.O.60 vid namn Tokyo.

AIRBENDER är inte lång men hon är smal! Det är ett annorlunda koncept mot dagens relativt breda båtar med mycket formstabilitet. Skrovet är 9,0m långt (29,5 fot) men bara 1,72m brett i däck och endast 90cm i vattenlinjen. Hon har således ingen formstabilitet utan förlitar sig helt på den 680kg tunga och 2,2m djupa kölen med bulb och winglets. För att få båten så styv som möjligt så har man minimerat all vikt över vattenytan, dvs friborden är mycket låga, flushat däck och materialet i mast och bom är i kolfiber. Totala deplacementet ligger på ca 1150kg (tom). Hon är lite som en nedskalad RC44 eller en modern version av en skärgårdskryssare.

Vitsen med en så smal båt är att hon har ett relativt lågt vågmotstånd vilket betyder att hon har hyfsat lätt för att segla fortare än sin skrovfart på öppna bogar. Vidare så blir effekten av rörlig barlast tämligen försumbar, dvs man har inget behov av sex gubbar på kanten i denna båt. Båten är konstruerad för bara tre mans besättning vilket är ett stort plus då jag är minst sagt anti mot att jaga besättning.

Akilleshälen är stabilitet, hon måste kränga mycket innan kölens vikt börjar verka, vilket skrovet är konstruerat för men ett segelplan som lutar blir som bekant mindre effektivt och detsamma gäller för kölbladet. Av denna anledning har bulben försätts med små vingar, eller winglets som är en mer korrekt benämning för att minska det inducerade motståndet från kölbladet. Konstruktören ville ha betydligt större vingar men tillverkaren sa nej då båten skulle bli för krånglig att få upp på trailern. Båten måste alltså kränga för att få stabilitet men med förlorad effekt av segel och köl, en svår ekvation och kryssegenskaperna blir därför lidande. Hon kryssar absolut inte dåligt för att vara 29,5fot, tvärt om, men i jämförelse med hennes undanvindsegenskaper och SRS-tal så är kryssen hennes svaga sida. Jag uppskattar att hon seglar upp till ungefär 1,20 på kryss jämfört med hennes SRS-tal på ca 1,30. Det smala skrovet är annars en fröjd att segla på kryssen med perfekt balans och helt utan tendens till stampningar, hon rör sig helt underbart och mjukt. Jag har aldrig seglat en kölbåt som pitchar minder än denna.

Som nämnt så är det på undanvinden hon rinner iväg. Hennes smala skrov med runda sektioner gör att hon inte kan plana men fördelen är att det inte finns tillstymmelse till planingströskel heller så steget från skrovfart till högre farter är helt sömlöst. Detta märks inte minst då man seglar mot andra snabba båtar som ofta “fastnar” strax över skrovfart i vindar runt 7-9 m/s innan de släpper loss. Detta är således sweetspoten för AIRBENDER då hon är snabbare än de flesta kölbåtar, rena racers som M34, Farr 40 etc, inräknat. I mer vind är hon fortfarande snabb men inte extraordinär. Som mest har jag toppat 17,8 knop med henne i ca 12m/s.

Anledningarna till båtvalet var flera. Dels ville jag ha en snabbare båt för kappsegling än Mamban då det är fler båtar i de större kappseglingarna som Gotland Runt och Watski 2Star om man kommer upp lite i mätetal, det verkar som den stora massan nuförtiden tycker att nio meter båt är för litet för att havskappsegla i som är Mambans längd. Vidare så är det kostnadsfråga, desto mindre båt desto lägre driftkostnader, färre besättningsmän och mindre logistik. Dessutom går båten att traila på B-kort vilket gör det lättare att ta sig till mer avlägsna regattor.

Båten har ingen inredning överhuvudtaget så semesterkomforten är obefintlig och vidare kan det bli problem att komma in i favoritviken med djupgåendet på 2,2m. Visserligen kan man hissa upp kölen om man har med sig lyftanordningen som det sitter spännremmar för under däck, men det är lite mekigt. Sedan bör man inte hissa upp kölen helt då båten blir mycket rank. Det är dock inga problem att sova nere i båten på några kapockkuddar om man inte är så kinkig. Det 152cm djupa rodret sitter på en kasset för att lätt kunna tas upp när båten skall upp på trailern men pga konstruktionen så kan man inte dra upp det litegrann för att minska djupgåendet utan det är helt i eller helt ur som gäller. Motorfästet är litet och smidigt, man fäller hela fästet för att få upp och i utombordaren. Det är konstruerat av ihålig aluminium så max tillåten motorstyrka är 4hk, tillräckligt för att båten skall göra ca 7 knop för motor.

Segelplanet är även det lite annorlunda, masten står bakom kölen för att få en större självslående fock (med rulle under däck). Den långa kordan på focken gör att den blir lite snällare i lättvind. Storseglet har square top så det finns inget häckstag och backstag behövs inte (men är bra att ha för trim) då spridarna är svepta 35grader. Alla fall, trimlinor, fockskot mm är draget till konsolen mitt i båten där även den enda vinschen i båten sitter. Alla beslag och block kommer från Harken och Spinlock.

Att segla handlar om att utnyttja rörelseenergin i vinden och detta gör man genom att böja luftströmmen med seglen och därav namnet, AIRBENDER.

Data AIRBENDER:
LOA: 9,00m
BOA: 1,72m
BWL: 0,90m
Djup: 2,20m
Depl: 1150kg (tom)
Kölvikt: 60% / 680 kg
Stor: 26kvm
Fock (självslående): 16kvm
Gennaker: 70kvm
SA/D UW: 38
SA/D DW: 88
SRS ≈ 1,30