Vissa situationer kan verkligen bli riktigt hemska rent ut sagt. Som till exempel att köra bil i halt väglag vinter som vår och höst. Allt är ok med bilen. Ljusen är på. Vinterdäcken är nya för i år. Det är mörkt men snön lyser upp vägen så att sikten faktiskt är riktigt bra. Vägen är smal och krokig så att sikten visserligen är klar men det går inte att se vad som finns bakom nästa krök. Det är skog på båda sidorna om vägbanan. Vägen är smal så vid ett möte får man vara försiktig så man inte kommer för nära varken vägrenen eller den mötande bilen. Men allt ser bra ut och allt flyter på alldeles fint. Det börjar snöa lite lätt. Det är vackert och det är en fin vinterkväll. Så kommer då en nerförsbacke. Den är förvånansvärt lång och vägen svänger än hit än dit. Och där mitt i backen direkt efter en kurva håller en älg på att korsa vägen. Bromsarna tar inte särskilt bra i nysnön. Det glider bra och bilen börjar sladda lite lätt och lägger sig halvt på tvären. De gråa långa bakbenen ser ut att vara den blivande träffpunkten eller kanske under magen. Kommer biltaket att rymmas under magen?. Det är många tankar som hinner fara igenom huvudet när en fara dyker upp framför bilen så här. Vart kan man styra när bilen sladdar på det här sättet? Det är bara att lätta än
nu mer på bromsen och styra så gott det går och hoppas på det bästa.
Men plötsligt har älgen hoppat iväg över diket och in i skogen med sina långa gråa bakben. De där bakbenen som såg att att vara det som bilens motorhuv skulle komma att träffa och slå av med vilka följder då? De där långa benen och utrymmet mellan älgens fram- och bakben, under magen som sett ut att kanske kunna vara en möjlig plats att hamna på när bilen bara gled och gled.
Istället inträffade miraklet att älgen nästan snuddade bilen men hann hoppa undan i tid och bilen fick som genom ett under tillbaka sin styrförmåga och svängde fint igenom kurvan och vidare på den snöiga vägen igenom vinterlandskapet.
Vad ska man säga när något så dåligt ändå vänder och blir så bra? Ett mirakel kändes det som. Att få andas ut i bilen och se den mörka natthimlen och de snötäckta granarna och verkligen inse att krocken inte blev av. Fast att den såg ut att vara oundviklig och att det bara var en fråga om att hamna mot det minst farliga stället på älgens stora kropp. Ja, de är mäktiga djur. Inte undra på att älgen kallas för skogens konung. De är majestätiska att se. Så här stora djur kan man stöta på i det fira när man är ute på vägarna. Det är fint med vilda djur omkring oss men man måste vara försiktig när man är ute och kör så att det inte händer en olycka.
