Ibland blir det “tittarstorm” när en programledare eller ett nyhetsankare använt fel ord och det reflekterar publikens språkkänslighet. Det skrivs kilometervis med insändare till landets nyhetstidningar med klagomål på vissa ordval eller grammatik och känslorna svallar. Det debatteras hätskt exempelvis om huruvida det heter “längre än jag” eller “längre än mig”.
Men är det verkligen så viktigt med korrekt språkbruk? Finns det acceptabla och icke-acceptable fel? Om detta tvista de lärde och medan anmälningarna fortsätter strömma in till Språktidningens språkpolis kan det vara intressant att lyfta fram några åsikter.
När språket är viktigt
Språk är människans sätt att kommunicera. Förutom skrivna och talade ord finns det också signaler som visslingar och kroppsspråk som nickningar. I vissa fall kan du bara uttrycka dig i skrift och det är stor skillnad på hur du skriver ett textmeddelande till en kompis och när du skriver en jobbansökan. Under de senaste åren har det blivit alltmer populärt att jobba hemifrån och det ställer vissa krav på hur du skriver. Medan kompisen säkert har överseende med stavfel och slang är det inte samma sak med dina medarbetare eller kunder. Hur tolerant någon är kan också ha med deras personlighetstyp att göra och enligt en artikel i DN tycker introverta människor ofta att korrekt språk är viktigare än extroverta.
Sveriges kanske mest kända språkexpert är idag Fredrik Lindström som är intresserad av dialekter och språkbruk. För honom är det inte så viktigt om en person säger “program” eller “pogram” eftersom de som lyssnar ändå förstår vad som åsyftas. Däremot är han mindre tolerant mot människor som uttalar vissa ord på utländska, till exempel Guide Michelin istället för Michelinguiden, då han tycker att det ofta handlar om snobberi.
En annan aspekt om språket är hur det reflekterar social status och utbildning. Du kan medvetet uttrycka vem du är genom ditt språkval och därför är det viktigt att ha bra koll på hur du kommunicerar i olika situationer.
